Ingen flygplansprinsessa

Jag är så trött på mig själv. Nu har jag äntligen kommit hem! Eller vad är hem? Är hem hemma hos mamma i Norrtälje, min lägenhet eller här i Bergen.

Idag känns det som jag skulle åka "hem" så jag antar att jag har flera hem, som är "hem".

Hur som helst så är jag så jävla trött på mitt flyt. Jag har ju tydligen inget, inte när det gäller att flyga i varje fall.

Jag kom till Arlanda där pappa släppte av mig vid fel terminal, så jag sprang till terminal 1, dit skulle jag inte alls utan jag skulle till 5:an, Det är sjukt långt!

Jag kom fram och in i planet, hamna bredvid ett ungt par som nog var yngre än mig som hade en liten bebis som satt och tog och drog i mig hela resan.

I Oslo sprang jag hit och dit men tyckte ändå att jag var ganska bra på de här. Hade ju gjort det förr. Men när jag kom till gaten där det stod att mitt plan skulle vara försenat satt jag mig lugnt ner och läste lite skvaller.

Satt där ett tag och hörde ett annat anrop från ett plan som skulle till Bergen. Alla passagerarna skulle komma till gaten. Men det var ju inte mitt plan tänkte jag, jag satt ju redan vid min gate. Först när dom ropar att det är sista anropet kan Alex komma till gate 28.

Jag fick panik och sprang, hitta inte biljetten och satt på knä och grävde framför mannen som väntade otåligt med ett leende fastklistrat i nyllet.

Jag hitta biljetten och hade massa mardrömsscenarion om att när jag skulle kliva på det fullsatta planet skulle ALLA titta argt på mig och sucka.

Men där hade jag som tur var flyt, för folk lassade fortfarande in sina väskor i hatthyllan och planet var knappt halvfullt så jag fick sitta på hela tre säten alldeles själv.

Lyx tänkte jag, snart är jag "hemma".

Landa på Bergen flygplats och jag hade en liten magkänsla av att allt ska inte gå med detta flyt.

När jag stod och vänta på bagaget fick jag min smäll. Mitt var inte med.

Min mage blev en stor klump och jag gick fram till en snäll man och fråga vad jag skulle göra.

-Tog du ut ditt bagage i oslo? frågar han.

-Nej, det trodde jag man inte behöver eftersom man inte gjorde det när man åkte "hem" till Norrtan.

- Jo det ska man alltid göra. Så ditt bagage är nu i Oslo!

Yeeeeh! Vilken lycka, jag ställde mig på knä och dansa som en ryss.

Jag har ju inte hela mitt liv i den där väskan? Bara min plattång, smink, kläder skor teletelefon laddaren

allt jag behöver för att se ut och känna mig som en normal människa. Jag ska jobba imorn och jag får panik över de.

Som tur var sa den snälla lilla gubben i luckan att jag kommer få min väska imorn om allt går som det ska. Det hoppas jag. Helst innan klockan tre så jag kan se ut som folk när jag serverar,

Nu ligger jag i varje fall "hemma" i min säng. Jag hade inge tandborste, sminsminkborttagningr hudlotion. Mitt batteri till mobilen är snart slut. Bitter är jag!




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0