JOohoO

Jahaaa...
Här kom man hem klockan fyra med en shoppingkasse.
Jag och Kajsa hade köpt 4 st filmer och cola, vindruvor och glass och jag skulle lyxa till en liten middag till mig. Med guacamole (javetefanhurdestavas) Det spela ingen roll vad jag skulle äta, bara jag fick ha guccan till.
Så när jag vänta på att det skulle städas klart i huset och jag satt och lyssna på min supernya högtalare (som dessutom är snygg) OCH har en fjärrkontroll, så ringer telefonen.
Ett okänt nummer dyker upp, så klart jag svarar.
Det var Helen, hon var sjuk och undra om ja kunde komma ner och jobba.
Så vad gör man. Säger
-Nej jag ska sitta hemma och äta glass och se på nån film jag köpt som jag inte ens vet vad den handlar om.
eller:
-Jo ja okej då.
Jag tog ju förstås det senaste alternativet
Det blev så till att ja kasta i mig nån påhittad mat (med gucca) och sen kasta på mig skorna för att gå ner.
jag satte på alla bra låtar ja kunde hitta, men ja blev bara bitter. Inte pepp alls på jobb.
Men varför åkte vi hit? Jo för att jobba. Så det var bara att bita ihop. Så farligt är det ju inte. Och ingen vill ha en snorig servitris med feber så klart ja ställer upp för stackars Helen.
Det var nästan tomt i restaurangen när jag kom, och inte mycke hände heller under kvällen.
Men vi hade ett bort med 7 pesoner varav en mycket vinkunnig man.
Älskar när ja får de borden och ska försöka föreslå vin för nån som kan det bättre än jag.
Man känner sig lagom värdelös. Men han var kunnig så jag slapp chansa.
Deras nota sluta på 5000 (ganska mycket för sju pers som bara har käkat en huvudrätt). Resten var nämligen BARA dryck.
Det beställdes in fin cognac och whiskey och eftersom det bara var detta bord kvar så gick
 bossen hem och jag blev kvar med medelåldersmännen och deras dryck.
Dom krävde inte så mycket och dom var trevliga, så när de fick notan så förvänta jag mig inte så mycket. Men det visa sig att dom gav den bästa tippsen sen jag började på restaurangen.

När de skulle gå gick alla ut UTOM den vinkunniga mannen som ville tacka mig, han tog mig i hand, och sen gav han mig en puss på den.
Jag dog lite lätt men bestämde mig för att sköta mig.
Men när han fråga om han fick berätta en sak för mig sa jag visst.
-Nej men ja får inte berätta sånt, sa han då.
-Nej då tycker jag inte du ska göra de, sa jag och ville bara att han skulle gå.
-Nej men jag ska berätta det och jag tycker att du är sexig.
-Jaha ........eehhhh....tack eller?
Jag visste inte vad ja skulle säga, här står vinkunniga gubben som lätt skulle kunna vara min pappa, och berättar att han tycker att jag är sexig.
-Du har de där lilla egna, du e såå , och så stod han och förklara, på vilket sätt.
Jag blev knallröd i ansiktet och visste inte om jag skulle be han gå eller vad ja skulle göra.
Hans vänner som var runt trettio började knacka på fönstret utanför och trycka ansiktet mot rutan.
Jag tror att whiskeyn och allt vin hade fyllt ut deras kroppar med fyllan.
Vingubben vägra gå och berätta att
- Vad gör du på en sån här restaurang när du är så fin, du ska ut i världen, och sen ska du skita i alla guttar som är stygga mot dig.
Jag förklara att det var just därför jag jobba på restaurangen för att komma ut i världen, men det var nog lönlöst.
Tillslut sa jag till honom att han skulle gå.
Då fråga han om han kunde få en klem (kram).
- Nej det är bra nu, sa jag, röd i ansiktet och visste inte hur ja skulle tänka.
Där hade jag tagit emot en stor tipps, sen berättar han att han tycker jag är sexig.
Det minsta jag kände mig var just sexig, kändes bara sjukt att jag fått den stora tippsen från dom.
Jag vet ju att om han hade sagt de när jag stod där som en privatperson så hade ja nog sagt.
-Du ditt fyllo, jag tycker du är äcklig, hej då.
Men vad gör man när man står på ett jobb, man har deras dricks i handen och gubben berättar nått sånt?
Jag blev i varje fall inte jag.