JOohoO

Sitter i sängen, åt fel håll. Man måste ju trottsa så varför sätta sig bekvämt.
Är ny duschad och har just ätit en kanonfrukost.
Nybakade baguetter, ost, massa massa grönsaker, citron juice, varm oboy (för jag inte tycker jag är vuxen än) och en äppelyoggi.
Tyckte jag kunde unna mig nått bättre än wasa sport knäcke med philadelfiaost gurka och citronpeppar. Det är gott men så jävla trist i längden.
Idag börjar jag klockan fem. Hade bestämt mig för att gå upp i tid, men vem pallar att gå upp vid tio om man vet att man får sova längre om man vill. inte jag i varje fall. Jag snooza en timme sen råka jag stänga av alarmet. Vakna vid kvart över tolv. Trodde jag var helt ensam men de var minsann andra som hade tänkt som jag. Både A-K och Kyller vakna samma tid.
Kommer bli svårt om ja får ett annat jobb att komma in i de nya rutinerna med att gå upp tidigt. Det går liksom inte nu.

Igår hade vi ett par idioter till sällskap på restaurangen. De va 15 pers men blev tillslut bara 13. Det betydde att vi fick duka om alla borden när dom kom in för eftersom de va lite mindre så skulle de ju absolut sitta vid samma bord.
Restaurangen är inte så stor så är man mer än 13 blir det alltid två bord.
Men dom e ju så blåsta. När man säger att dom får vänta med att sätta sig så står dom på en när man dukar så man inte kommer fram. Så dom fick typ sitta i en röra eftersom dom vägra släppa fram oss.
En tjej satt å skrek att hon ville ha en GT precis när hon satt sig.
Jo visst kan du få de men då får ju resten av sällskapet vänta med att beställa dryck eftersom hon i mitten måste ha en GT.  Så då drog ju de ut på tiden också.
Allt blev småfel i början med vinet. Tog några minuter extra eftersom jag är så kass på vin och leta efter en flaska vi inte hade.
När förrätten väl var inne flöt allt på och dom hade käkat alla rätter på säkert 1 timme.
Alla var nöjda och de fick kaffe.
När de gick var ja slut som artist. Hatar stora sällskap. Dom tippsar aldrig och dom är för de mesta ganska trista.
Man kan inte ge dom en bra service eftersom det är svårt att vara personlig och prata med dom.
Och de finns alltid en eller två grinspikar.

Hade dock värdens gulligaste gubbe som såg ut som Ture-Sventon.
Han snacka så mycket att jag stod vid hans bord tills hans mat kom. Som tur var hade vi inga andra gäster just då.
Det bästa var att han kom på att jag var svensk efter halva tiden. Han hade tyckt att jag använt så många norska ord.
Man måste ju de för att de ska fatta. Sen blir de bara så att de flyter på utan att man vet att man säger de.

Idag ska jag nog unna mig själv en Ipood.
Känner att jag är värd de.
Jag är iof alltid värd de!

FÖR JAG VAR STARK FÖRR, MEN JAG ÄR STARKARE NU!